Ko(n)Tiki

Jag drömde häromnatten att jag, Madde och våra vänner Nicklas och Josefin var på restaurangen Kontiki i Göteborg. Kontiki var i drömmen till en början ganska likt verkligheten, men när vi satt oss till bords ungefär där garderoben ligger i verkligheten så visade det sig att dom måste ha byggt om radikalt. För framför oss tornade en mindre - artificiell - skog upp sig. Jag noterade en liten stig som löpte runt hela skapelsen. Plötsligt hördes ett dunder, som av hovar, eller klövar och en jätteko - säkert två meter lång sprang runt runt längs stigen.
Förbryllad som jag var tittade jag mållös på mitt middagssällskap.
Josefin möter min blick och utbrister: Det där, det är KOSSERNAS KOSSA, du Magnus!!!

High fidelity

Inatt drömde jag att jag låtsades jobba i skivbutik. Jag var inne i en sådan för att spana lite efter plattor då jag ser en tjej som ser lite vilsen ut, som att hon trätt in i en okänd värld. Hon var en "girl next door" som gick omkring bland punkare och popsnören. Och det var inte för att impa eller för att jag blev betuttad som jag gick fram till henne och frågade: "Behöver du hjälp?". Utan för att jag helt enkelt haft en livslång dröm om att få jobba i skivbutik, och hon behövde uppenbarligen hjälp. Hon sa: "Ja, jag letar efter en bra skiva till min pappa, han fyller år imorgon. Han gillar dansband". "Ja men följ med här då" sa jag och gick till en hylla längre in i butiken och plockade ner den här Deicide-plattan:


"Här! Den här kommer han att gilla!". Hon tittade på omslaget men anade inga ugglor. Hon log, tackade och gick till kassan. Och jag såg på när denna späda varelse, detta lamm som hittat hem tack vare mig, herden, betalade och gick. Det var så jag kände nämligen. Ända in i själen. Jag jobbade i skivbutik och hade gett ett jävligt bra skivtips.

Saxofontrumpetfanfar för mamma och pappa

Inatt hade jag fyndat ett helt unikt instrument på loppis. Det var en sorts kombination av saxofon och trumpet, fast väldigt stort och i silver. För att komma åt trumpetdelen var man tvungen att dra ut ett litet handtag och sen vrida ett halvt varv för att veckla ut en tratt och för att munstycket skulle visa sig.de tre klaffarna satt sedan praktiskt nog på handtaget.
I min iver att testa detta otroliga instrument stördes jag idogt av min pappa som ville att vi skulle gå in på olika gym- och friskvård-hemsidor och titta på statistik över hur unga respektive äldre svenskar lever. TOTALT OINTRESSANT! Men han gav sig inte.
Min mamma hade också lite bekymmer. Hon kom in och väckte oss på morgonen klädd precis som tjejen på Chiquita-loggan, med bananer i håret och allt. Väldigt ambitiös utklädnad.
-Gissa vem jag är, ropade hon med ivrig blick.
Alla såg ju på en gång vem hon skulle föreställa, så gissningsleken var överstökad på bråkdelen av en sekund och mamma lämnade besviken rummet.

Aj aj aj...

Inatt drömde jag om en tatuering jag gjort, men som jag ångrade.

Jag hade tatuerat "D. F."

Dag Finn's initialer.

I pannan.

Drömmen (om gratis öl) som gick i kras

När man varit ute och pimplat öl så brukar man ju kunna drömma typ en fortsättning på kvällen.
Inatt blev det så. Jag och ett gäng indiekids satt på golvet på krogen, det var morgon. Ur stereon strömmar radiomusik. Då säger bartendern att om åtta eller fler av oss spelar luft-trummor i rätt takt, så skulle ölen inte kosta nåt på hela kvällen. "Bra jävla deal" tänkte vi alla och började, där vi satt på knä på golvet, trumma för brinnande livet.
Det blev oklart om vi hade lyckats med uppdraget för bartendern lade inte märke till oss, istället stod han nu och snackade med en tjej (som så ut ungefär som hon Kitty). Det visade sig att hon blivit inkallad som jury. Nu gällde det att göra bra ifrån sig tänkte vi, så vi började nu även dansa runt i lokalen, upp på bord och stolar, fortfarande trummande i luften. Bakom mig hör jag hur jurybruden hånfullt säger till en av tjejerna nåt i stil med:
"Asså, du sansar ju som om det här vore en uptempo-låt. Det här bandet spelar ju AC/DC rock, så det här är en av deras lugna låtar!"

Ett sånt fundamentalt misstag utdelar givetvis ingen gratis öl

GULD!

Jo, jag drömde att jag, Peter och Dan (kända från förra drömmen) satt hemma i mitt barndomshem (i brorsans rum) och lekte med tekniklego. Peter hade byggt en hund som kunde åka framåt och bakåt. Han hade tydligen laddat hem beskrivningen från nätet och var ovanligt stöddig över sin nyfunna talang. Jag tyckte det var fräckt och prövade jag med. En tjejrobot byggde jag, som också kunde åka framåt och bakåt. Den åkte in på toaletten (alltså mina kusiners toalett, i Torsång) och fastnade mellan toan och duschkabinen. När jag skulle hjälpa den ur knipan upptäckte jag att det inte var någon robot utan min tjej Madde.
Naken och målad i guld.

Spårvagnen till Maserhallen

Inatt drömde jag att jag skulle utföra någon sorts inspektion av en spårvagn.
Sånt är ju - som alla vet - svettigt, så jag tog av mig den bruna skinnjackan och hängde den på en av vagnens öppna dörrar.
Mitt i inspektionen av den främre delen av vagnen så stängdes plötsligt fordonets alla dörrar och spårvagnen började åka iväg. Min jacka hade klämts fast i mittdörren. Jag började rusa för att komma ikapp. Det gick långsamt och jag halkade allt längre efter, men så kom jag över en cykel och det blev lite lättare att hålla tempot. Men tillräckligt snabbt gick det inte, och när jag kom till Maserhallen (Borlänges simhall) så hade jag tappat siktet på vagnen.
Incidenten med jackan verkade inte bry mig särskilt nu när jag kommit till Maserhallen, för väl inne och väl nedstigen i plurret träffade jag på mina gamla kompisar Peter och Dan.
I en sorts vattenfors (som brukar finnas på äventyrsbad) lät Peter mig veta en lite hemlig grej. Man kunde öppna en liten lucka mitt i en ström kurva, och där inne i en liten, liten glugg stod en gammal tjejklasskompis (som jag inte namnger) topless och sålde coca cola i små McDonalds-ketchup-muggar för 3 kronor och 15 öre koppen.