Då Spang Dom

Häromnatten vaknade jag av att jag låg och fnissade. Jag hade drömt en så rolig dröm att jag var tvungen att gå upp och skriva ner lite stödord så jag inte skulle glömma bort det skojiga. Som vanligt när man med vakna ögon ser vad som står på lappen är det mest konstigt, fast det här var ändå kul.
Jag drömde att jag och min kompis Finn hade en filmkamera och skulle spela in en sketch. Vi var hemma i mitt gamla barndomsrum där vi ställde i ordning en fåtölj, ett litet bord med ett levande ljus på och fixade vit bakgrund. Det skulle se ut som i en TV-studio. Finn skulle spela en poet som skulle läsa upp en dikt. Programmet skulle förefalla väldigt seriöst och kulturellt. Innan dikten lästes upp skulle det även påannonseras att en mer eller mindre namnkunnig flöjtist skulle ackompanjera det hela.
Okej, det där var upplägget, nu till det som skulle vara roligt:
Finn skulle läsa en dikt om några barn som hamnade i olika situationer där de till slut blev tvugna att springa därifrån. Varje vers skulle sluta med frasen "Då sprang dom".
Men av humoranledningar skulle han istället säga: "Då SPANG dom".
Det skulle ligga lite synthmattor i bakgrunden innan flöjtisten kommit igång, och efter några diktverser (så att "spang-skämtet" skulle hinna sjunka in) skulle han börja spela illa på en racklig blockflöjt och det skulle vara på tok för högt mixat, så att flöjten tog över dikten och man knappt hörde vad Finn läste. Bara då och då skulle man höra "Då spang dom".

Det här är ju faktiskt en helt fantastisk dröm.

Retrospektakel #1

Tanken med "Retrospektakel" är att retrospektivt titta tillbaka på klassiska drömmar i mitt liv. Drömmar som etsat sig fast.
Varsågoda; här är första delen.

Jag drömmer cirka 1 gång i månaden om nån av skolorna jag har gått på. Skräddarbacksskolan, Jakobsgårdsskolan, Hagaskolan och Wiks Folkhögskola. Det är för det mesta ganska kul. Den här gången drömde jag dock att jag gick i en skola som jag i verkligheten aldrig gått i. Det var nog gymnasieålder på kidsen där. Den låg i Jokkmokk, för några kompisar från Jokkmokk var med i drömmen.
Jag var i denna dröm något av skolans kung som orädd slängde sig i trappräcken, hoppade högt, långt och snabbt. Ovanför hockeyrinken hade skolans ledning spänt upp en stor hängmatta i vilken jag och ett par till gungade vådligt ovanför den pågående hockeymatchen. En mattant sa dock till oss att hängmattan kunde ge vika för vårdslös lek av det slag vi visade upp. Sen snodde vi ett svinstort ankare vid bussrondellen vid Tuppes väg i Borlänge. Det roligaste var när jag hoppade in i en sån här rund automatisk snurrdörr, som denna skola var utrustad med. Jag landade vågrät med fötterna på en av glasskivorna och tog spjärn, snurrade runt och väl utomhus hoppade jag av med väldig kraft och tog i luften tag i ett räcke som jag svingade mig litegrann i för att ytterligt späda på den redan så akrobatiska manövern.
Lustigt att en elev vars mest framhävda färdighet inskränker sig till ren akrobatik utses till skolans kung. Skulle aldrig funka i verkligheten.

Det är degen vi är ute efter!

För ett par dagar sen drömde jag att jag rånade en mack, fast det var inte meningen.

Jag och några halvvänner, som inte finns på riktigt, gick in på en mack i främmande stad. Jag hade ingen aning om mina såkallade vänners uppsåt. Men plötsligt drog de vapen och hotade butiksbiträdet och skrek nåt i stil med: Det är degen vi är ute efter, inget annat!!!
På nåt vis drogs jag med i det hela. Antagligen en lojalitetsfråga. Hur nu rånet gick till minns jag inte riktigt, men det slutade alla fall med att nån av rånarna tvingade butiksbiträdet att knäppa kort på oss där vi stod med våra rånarluvor. Som en sorts trofé, gissar jag, men sen glömde vi att ta med oss kameran när vi flydde. Så nästa dag var vi på löpsedlarna till både aftonbladet och expressen. Alla väl maskerade av sina rånarluvor, utom jag såklart. Min hade åkt upp så den satt bara lite på huvudet. Hela ansiktet syntes.
Total fängelseångest ända till jag vaknade.
Pissdröm.