Ett drömblogg

Maffigt, Anders

2011-01-24T02:38:00.000-08:00

Det här med att författa bra annonser kan vara nog så svårt. Min kompis Anders, som i tidigare inlägg blivit dräpt av ett handfat, skulle i denna dröm sätta in en annons om att han hade ett rum att hyra ut i sin lägenhet. Jag läste annonsen i tidningen, så här stod det:

RON SEXSMITH

Rum i 2:a utgyres from. xx/xx till xx/xx.
xx m2. I Lunden i göteborg.
Jag har den lilla Roland-stärkaren.

Johan Rheborg DJ på Frankes

2010-11-27T09:10:00.000-08:00

Härom natten drömde jag att jag var på min lokala sportbar Frankes. Där inne såg det ut som en blandning av Frankes och Merlotte's (baren i True Blood). Vid ett slags barbord satt Johan Rheborg och var kvällens DJ. Till skillnad från de flesta DJ's använde han en bandspelare och kasettband, och spelade gamla roliga kultlåtar som jag råkar ha viss koll på. Dansband och dylikt.
Detta ledde till att jag började snacka med honom, och eftersom det inte var så mycket folk på krogen och stämmninen var rätt däst blev det ett långt och trevligt samtal. Det märktes att Johan verkligen gillade mig (ett bekant tema från mina tidigare kändisdrömmar med Sylvester Stallone och Zlatan). När jag kom tillbaka från toaletten såg jag hur Johan sökte min blick och när jag satte mig hos honom igen sa han nåt i stil med: Oh, jag trodde att du hade gått!
Han hade alltså saknat mig.
Vi bytte mailadresser och telefonnummer och jag lämnade Frankes som en kun.

Hockey och Synt

2010-10-05T04:08:00.000-07:00

Inatt drömde jag att jag i mitt gamla barndomshem, närmare bestämt mitt gamla barndomsrum, fick besök av min bäste vän Peter. Han kom släpande på en gammal synt från tidigt 80-tal med en tv monitor med inbyggt Fast Tracker II. Kanske den häftigaste synten någonsin. Hur häftig synten än var så verkade Peter lite nervös och flamsade mest när jag ville snacka om "the good old days". Det gick knappt att höra vad han sa.
Besvikelsen över detta dämpades dock avsevärt med anledning att han gav mig en urväxt (satt perfekt på mig) Pittsburgh Penguins jacka.

Dassigt, Anders!

2010-09-22T06:14:00.001-07:00

Jag drömde att jag och min gode vän, tillika basist Anders plus en fantasisnubbe var på någon sorts restaurang av något slag. Inne på toaletten stängde Anders in sig i ett av båsen. Han skulle förmodligen skita. Den påhittade killen slet loss ett handfat från väggen och tänkte skoja lite med Anders. Han slungade handfatet med full styrka in i dörrn bakom vilken Anders satt och tröck. Men beräkningarna höll inte riktigt för dörren krossades och tvättstället for igenom.
När vi därefter inventerade skadorna fann vi att Anders tyvärr inte överlevt.

Ko(n)Tiki

2010-07-26T01:47:00.000-07:00

Jag drömde häromnatten att jag, Madde och våra vänner Nicklas och Josefin var på restaurangen Kontiki i Göteborg. Kontiki var i drömmen till en början ganska likt verkligheten, men när vi satt oss till bords ungefär där garderoben ligger i verkligheten så visade det sig att dom måste ha byggt om radikalt. För framför oss tornade en mindre - artificiell - skog upp sig. Jag noterade en liten stig som löpte runt hela skapelsen. Plötsligt hördes ett dunder, som av hovar, eller klövar och en jätteko - säkert två meter lång sprang runt runt längs stigen.
Förbryllad som jag var tittade jag mållös på mitt middagssällskap.
Josefin möter min blick och utbrister: Det där, det är KOSSERNAS KOSSA, du Magnus!!!

High fidelity

2010-01-11T13:09:00.000-08:00

Inatt drömde jag att jag låtsades jobba i skivbutik. Jag var inne i en sådan för att spana lite efter plattor då jag ser en tjej som ser lite vilsen ut, som att hon trätt in i en okänd värld. Hon var en "girl next door" som gick omkring bland punkare och popsnören. Och det var inte för att impa eller för att jag blev betuttad som jag gick fram till henne och frågade: "Behöver du hjälp?". Utan för att jag helt enkelt haft en livslång dröm om att få jobba i skivbutik, och hon behövde uppenbarligen hjälp. Hon sa: "Ja, jag letar efter en bra skiva till min pappa, han fyller år imorgon. Han gillar dansband". "Ja men följ med här då" sa jag och gick till en hylla längre in i butiken och plockade ner den här Deicide-plattan:

"Här! Den här kommer han att gilla!". Hon tittade på omslaget men anade inga ugglor. Hon log, tackade och gick till kassan. Och jag såg på när denna späda varelse, detta lamm som hittat hem tack vare mig, herden, betalade och gick. Det var så jag kände nämligen. Ända in i själen. Jag jobbade i skivbutik och hade gett ett jävligt bra skivtips.

Saxofontrumpetfanfar för mamma och pappa

2010-01-07T01:55:00.000-08:00

Inatt hade jag fyndat ett helt unikt instrument på loppis. Det var en sorts kombination av saxofon och trumpet, fast väldigt stort och i silver. För att komma åt trumpetdelen var man tvungen att dra ut ett litet handtag och sen vrida ett halvt varv för att veckla ut en tratt och för att munstycket skulle visa sig.de tre klaffarna satt sedan praktiskt nog på handtaget.
I min iver att testa detta otroliga instrument stördes jag idogt av min pappa som ville att vi skulle gå in på olika gym- och friskvård-hemsidor och titta på statistik över hur unga respektive äldre svenskar lever. TOTALT OINTRESSANT! Men han gav sig inte.
Min mamma hade också lite bekymmer. Hon kom in och väckte oss på morgonen klädd precis som tjejen på Chiquita-loggan, med bananer i håret och allt. Väldigt ambitiös utklädnad.
-Gissa vem jag är, ropade hon med ivrig blick.
Alla såg ju på en gång vem hon skulle föreställa, så gissningsleken var överstökad på bråkdelen av en sekund och mamma lämnade besviken rummet.

Aj aj aj...

2009-12-20T04:09:00.000-08:00

Inatt drömde jag om en tatuering jag gjort, men som jag ångrade.

Jag hade tatuerat "D. F."

Dag Finn's initialer.

I pannan.

Drömmen (om gratis öl) som gick i kras

2009-11-07T06:06:00.000-08:00

När man varit ute och pimplat öl så brukar man ju kunna drömma typ en fortsättning på kvällen.
Inatt blev det så. Jag och ett gäng indiekids satt på golvet på krogen, det var morgon. Ur stereon strömmar radiomusik. Då säger bartendern att om åtta eller fler av oss spelar luft-trummor i rätt takt, så skulle ölen inte kosta nåt på hela kvällen. "Bra jävla deal" tänkte vi alla och började, där vi satt på knä på golvet, trumma för brinnande livet.
Det blev oklart om vi hade lyckats med uppdraget för bartendern lade inte märke till oss, istället stod han nu och snackade med en tjej (som så ut ungefär som hon Kitty). Det visade sig att hon blivit inkallad som jury. Nu gällde det att göra bra ifrån sig tänkte vi, så vi började nu även dansa runt i lokalen, upp på bord och stolar, fortfarande trummande i luften. Bakom mig hör jag hur jurybruden hånfullt säger till en av tjejerna nåt i stil med:
"Asså, du sansar ju som om det här vore en uptempo-låt. Det här bandet spelar ju AC/DC rock, så det här är en av deras lugna låtar!"

Ett sånt fundamentalt misstag utdelar givetvis ingen gratis öl

GULD!

2009-10-29T14:40:00.000-07:00

Jo, jag drömde att jag, Peter och Dan (kända från förra drömmen) satt hemma i mitt barndomshem (i brorsans rum) och lekte med tekniklego. Peter hade byggt en hund som kunde åka framåt och bakåt. Han hade tydligen laddat hem beskrivningen från nätet och var ovanligt stöddig över sin nyfunna talang. Jag tyckte det var fräckt och prövade jag med. En tjejrobot byggde jag, som också kunde åka framåt och bakåt. Den åkte in på toaletten (alltså mina kusiners toalett, i Torsång) och fastnade mellan toan och duschkabinen. När jag skulle hjälpa den ur knipan upptäckte jag att det inte var någon robot utan min tjej Madde.
Naken och målad i guld.

Spårvagnen till Maserhallen

2009-10-01T07:37:00.000-07:00

Inatt drömde jag att jag skulle utföra någon sorts inspektion av en spårvagn.
Sånt är ju - som alla vet - svettigt, så jag tog av mig den bruna skinnjackan och hängde den på en av vagnens öppna dörrar.
Mitt i inspektionen av den främre delen av vagnen så stängdes plötsligt fordonets alla dörrar och spårvagnen började åka iväg. Min jacka hade klämts fast i mittdörren. Jag började rusa för att komma ikapp. Det gick långsamt och jag halkade allt längre efter, men så kom jag över en cykel och det blev lite lättare att hålla tempot. Men tillräckligt snabbt gick det inte, och när jag kom till Maserhallen (Borlänges simhall) så hade jag tappat siktet på vagnen.
Incidenten med jackan verkade inte bry mig särskilt nu när jag kommit till Maserhallen, för väl inne och väl nedstigen i plurret träffade jag på mina gamla kompisar Peter och Dan.
I en sorts vattenfors (som brukar finnas på äventyrsbad) lät Peter mig veta en lite hemlig grej. Man kunde öppna en liten lucka mitt i en ström kurva, och där inne i en liten, liten glugg stod en gammal tjejklasskompis (som jag inte namnger) topless och sålde coca cola i små McDonalds-ketchup-muggar för 3 kronor och 15 öre koppen.

Länna-dagen

2009-09-07T06:33:00.000-07:00

Förra lördagen firades Länna-dagen. Länna är en liten by utanför Uppsala i vilken jag är uppvuxen. Där bor det ca 500 personer av allskön sort. Det bor förvånansvärt mycket finnar i Länna, varför vet jag inte. Förmodligen kom de dit som arbetskraft under industrialismens guldålder. Varför jag berättar detta är för att Länna-dagen, som är ett nytt påfund sen några år tillbaka, arrangeras av en finne vid namn Aki. Han är runt 35 år gammal, lång, kraftig och hårdrockare. Och varför jag berättar detta är för att jag drömde om årets Länna-dag redan några dagar innan den gick av stapeln och Aki var en av huvudfigurerna. Liksom hans lillebror Henrik. Och en finne till..

Jag hade tagit bussen från Uppsala och klivit av i Länna. Det duggregnade lite men vad gjorde det? Idag var det ju Länna-dagen! Jag gick fram till anslagstavlan för att se om det satt någon affisch eller något program över dagen så jag kunde se vilka som var hålltiderna för alla aktiviteter. Där satt det en affisch som Aki hade designat. Men mycket till info fick man inte, bara en svart affisch med en bild på Aki och lite text. Så här såg den ut:

Snygg va? Men eftersom det hade börjat regna så hade Aki varit där och tejpat upp en ICA-kasse över bilden på sig själv, så att den inte skulle förstöras. Så här såg det ut då:

Föga brydde jag mig om detta och började gå mot mina föräldrars hus för att äta lunch. På infarten träffade jag på Henrik, Akis bror, som är på väg därifrån i bara strumplästen. Jag frågade honom vart han hade gjort av sina italienska skinnskor. Det var såna han brukade gå i. Då berättade Henrik historien om var hans skor tagit vägen: "Det var så här att Ari Kangas (den tredje finnen) stannade till med bilen utanför mitt fönster och frågade om inte vi skulle åka och bada. Jag tog på mig mina skinnskor och hoppade in i bilen. Vi kom till stranden, fällde ut våra filtar, tog av oss skorna och åt en varsin glass som vi köpt på vägen. När vi suttit där och smaskat en stund så plötsligt, från ingenstans, kastar Ari sin glass, roffar åt sig mina skinnskor och springer mot vattenbrynet! Han hade lurat mig, strandvistelsen vara bara ett trick för att få sno mina skor. Han simmade ut i vattnet och när han kommit en bit ut vänder han sig, sträcker upp en näve i luften och skriker på finlandssvenska: "NÄSTA GÅNG TAR JAG DINA STRUMPOR!""

Resten av drömmen minns jag inte. Förmodligen missade jag allt det roliga eftersom Aki inte satt upp något program! Otroligt oproffsigt!

Zlatan -igen

2009-09-03T10:38:00.000-07:00

Inatt drömde jag en sekvens med Zlatan igen.
Som ni redan läst är jag kompis med Zlatan, och den här natten var vi vid Linnéplatsen i Göteborg.
Det var natt och vi skulle åka buss hem. Ett gäng kaxiga 17 åriga killar började retas med Ibra, sa att han såg ut som nån bög.
Han surnade till och började gå mot dem, men jag kände att jag personligen också var tvungen att gripa in. Den här behandlingen hade han inte förtjänat, stackarn.
Så jag stegade upp mot den kaxigaste av snubbarna och skulle ge honom spö. Jag hann väl få in en käfting på den fan, men sen började han springa. Jag satte efter och fällde honom så han föll raklång på mage.
Då, när jag gick fram till honom, var han plötsligt bara ungefär tio år gammal och grät. Jag fick så dåligt samvete och försökte be om ursäkt. Han flydde upp och hoppade på en buss, jag hann precis på bussen innan dörrarna slog igen. Men det var så fullt med folk på bussen att jag inte lyckades klämma mig fram och be om förlåtelse, så jag skrek över hela bussen:
Förlåt grabben, jag menar det verkligen!
Sen klev jag av bussen och då var Zlatan försvunnen och jag visste inte var jag var.

The big Shootout

2009-08-28T02:01:00.000-07:00

Inatt drömde jag om maffian.
På nåt sätt var jag involverad i nån maffiafamilj med Robert De Niro som överhuvud. Jag deltog inte i deras olagliga aktiviteter, men jag var ändå väldigt nära vän med gubbarna, framförallt De Niro. Jag skulle vid nåt tillfälle klagat på att all vapenhandel nuförtiden skedde på nätet, så Robert De Niro fixade, för min skull, en sorts vapenloppis i en lagerlokal. Jävligt smickrande. Det var rätt trevligt, lite vapen, lite båtmodeller och lite serietidningar var det som såldes. Jag var jävligt kall och markerade att jag gillade honom, men blandade mig inte i vad han sysslade med. Det respekterade han.
Hursomhelst skulle det ske en riktig jävla shootout mellan polisen och maffian den dagen. Robert och hans gäng var barrikaderade i en sorts bystuga eller församlingshem med en stor inglasad altan på framsidan. På grusparkeringen framför stod amerikanska polisbilar på rad och snutarna stod, satt och låg med dragna vapen. Det var darrande stämning i luften, när som helst skulle det börja smälla.
Jag var kompis med ett par poliser också må ni tro. En tjock och en smal, så jag fick skjuts dit i deras bil. När vi var framme så gav de mig ett vapen också, dom visste inte att jag kände maffian. De ordnade en plats åt mig bakom ett pas sandsäckar där jag kunde ligga och skjuta.
Men då tågade shootoutens ostigaste inslag in på arenan; nämligen en hel samling på säkert 100 pers klädda i indian/karneval kläder och började sjunga en låt om "Maria". Jag antar att det hade nån koppling till ängeln Maria eller nåt annat katolskt som de tyckte maffian (som också var katolsk) hade svikit.
Mitt i detta eländigt etno-katolska spektakel fick De Niro syn på mig och log sitt karaktäristiska leende och frågade: "Ska du inte vara med här istället?". Jag blickade tillbaka på mina två snutpolare och sen på den sjungande masspsykosen, och stegade upp från mitt skydd och bara traskade fram mot huset. Alla höll andan, nu blir han ihjälskjuten, tänkte dom. Men jag bara gick fram och kramade om Ledarn för det farliga gänget och vi skrattade lite.
"Jag är hellre här inne och tittar" sa jag "för ni har vin, det har inte dom andra".

Som ett brev på posten - Mer homoerotik!

2009-08-12T10:32:00.000-07:00

Jag kom på nu, medan jag kommenterade Magnus B's förra bögpost, att jag fanimej också drömde i homosexets tecken i natt.

Till att börja med befann jag mig på vad jag trodde var ett vanligt flygplan, men som under luftfärdens gång visade sig vara en månraket. Det var en dubbeldäckare och jag var ensam på övre plan. Planet började skruva sig oroväckande snabbt och jag hade skitit i att ta på mig säkerhetsbältet. Jag hade tänkt att "fan va onödigt, jag skiter i det".
Men med månfärden blev intet, för det var uppenbarligen något fel på raketen, så vi landade i Barcelona istället. Där skulle jag och min tjej Madde besöka en kombinerad kläd och leksaksaffär som jag hade hört talas om. Det skulle ju passa utmärkt tänkte jag, för då kunde ju Madde kolla på kläder och jag kunde botanisera bland leksakerna.
Efter en stunds granskande av svindyra rariteter gick jag till klädavdelningen för att hitta Madde. Men istället fann jag ingen mindre än Madonna som var ute och shoppade. Vi pratade lite, men jag kom inte ihåg vad som sas, det var ett ganska svalt samtal.
Destå hetare blev det utanför affären där Madde var. Hon har en leopardmönstrad fuskpälsmössa. Madonna tyckte Madde var så bedårande i denna kreation att hon frågade om hon fick pussa Madde. Det fick hon.

Kyssen: Madonna tog ett stadigt tag om Madde med ena armen och tryckte henne till sig. Madonna var snäppet längre än Madde så hon sög liksom tag i Maddes överläpp mellan sina läppar och blundade.
Åh, vad hett...

Jag tyckte det var lite orättvist, så jag frågade om inte jag också kunde få en puss. Madonna sa att jag kunde få pussa henne. Hon skulle minsann inte pussa tillbaka. Taffligt som fan la jag en arm om henne, hon hade brun skinnpaj, och fick ställa mig på tå för att nå upp. Men det blev inget smack, så jag fick göra om det, denna gången lyckades jag få till ett skralt smack.
Sen var det pinsamt.

Tre gringos på lokal

2009-08-12T02:50:00.000-07:00

Inatt drömde jag att jag och mina kompisar Erik och Larsson var ihop. Ja, i ett förhållande alltså, alla tre. Jag tyckte det hela var lite läskigt och chockerande för jag visste inte om jag var redo för denna homosexuella polygami. Men där gick vi iallafall. Höll varandra i handen, turades om att smeka varandras ryggar. Vi gick genom en skogsdunge och hamnade till slut på en ungdomsgård. Där inne hängde det lite tonåringar som rökte och svor. Det fanns även ett par Jack Vegas maskiner. Och personalen som jobbade där var en 10 årig pojke som hade ADHD verkade det som. Han sprang omkring åt alla håll och kunde inte sitta still. Nåväl, jag var sugen på att vinna lite pengar så jag ställde mig vid en Jack Vegas maskin. Och det gick bra, så bra att jag vann 2000kr. Så jag skrev ut ett sådant där vinstkvitto med streckkod som man löser ut vinsten med i kassan. Men när maskinen håller på att skriva ut det så kommer den där ungen och skriker: "Vänta ska jag hjälpa dig!!" puttar bort mig och river av kvittot mitt i streckkoden! Sen tar han det och springer till kassan och drar den där streckkodsläsaren över det. När inget pip kommer så släpper han kvittot och springer därifrån. Såsom barn gör. Barn med koncentrationssvårigheter. Kvar står jag och kokar av ilska. Jävla unge. Tur att jag hade TVÅ pojkvänner att trösta mig hos.

Zlatan har långt hår

2009-08-11T07:27:00.000-07:00

Förra veckan drömde jag åter en kändisdröm. Denna gången stod Zlatan för underhållningen.
Jag hade fått nys om att Zlatan skulle närvara på Stadiumbutiken i stan, så jag tog mig dit.
Väl framme noterade jag att det var ganska lite folk på plats, Zlatan är väl hetare än såhär, tänkte jag.
"Staff Only"- dörrarna öppnades och ut marscherar hela Inter! Men jag hittade inte Zlatan i uppställningen. Min pappa visade sig i publiken och drog några opassande skämt med en Inter-spelare. Eftersom spelaren (vet inte vem det var) inte förstod svenska tyckte jag det hela var väldigt pinsamt, men resten av folksamlingen tycktes gilla pappas sarkastiska vitsar inför den nollställda Italienaren.
Ganska snart var alla väck, publik och fotbollsstjärnor, men jag hade ju ännu inte fått träffa Zlatan, så jag stannade kvar. Det var bara jag och en kille i 16 årsåldern kvar när dörren åter öppnas och allas våran Zlatan leende kliver ut på butiksgolvet. Han sätter sig tillrätta i en stol vid ett bord och signerar ungens affisch. Sen är det min tur och Zlatan sträcker fram högerhanden. Jag tror att han vill ha pennan jag håller, för att kunna skriva autograf, så jag ger honom den, men han ville egentligen skaka min hand.
-Åh, vad jag kände mig stolt.
Men känslan byttes rask ut mot stor förvåning över Zlatans frisyr!
Han hade samma längd i luggen som vanligt, men i nacken hade han långt ljusbrunt lockigt hårsvall. En hockeyfrilla, skulle man kunna kalla det.
Jag berömde honom för beslutet att låta håret växa, och vi kom att tala lite, om just långt hår. Jag kände att jag låg rätt bra till hos världsstjärnan, baserat på min egen hårlängd, och mycket riktigt, han berömde även mig för mitt långa hår, och plötsligt var vi polare. Han autograferade mitt linne jag hade på mig, både på framsidan och på baksidan, och sen bestämde han sig för att hänga med mig en sväng på stan!
Vi promenerade och snackade och hade det jävligt trevligt. Han gillade mig, Zlatan.
Plötsligt hamnade vi i en sorts inglasad korridor (ungefär som tågstationen i Borlänge) där det var konstutställning.
Zlatan pekade på en tavla och frågade mig: Magnus, vad fan är det här för nånting?
Det var en tavla av Lasse Åberg... En jävla musse pigg. Jag blev förbannad över att se skiten, och började vässa på ett passande svar för att beskriva hur mycket jag hatar Lasse Åbergs konst. Jag blev så upprörd att jag vaknade.

I'm moving on

2009-06-30T04:18:00.000-07:00

Kontentan av ett på jobbet alldeles för intensivt lyssnande på pratradio tillhörande schlagermusik under en alldeles för lång tid fick jag bittert erfara härom natten. Jag drömde nämligen att Sarah Dawn Finer blev intervjuad i just radio, P4 Uppland. Programledaren frågade henne om hon inte, lite spontant sådär, kunde sjunga en lite coolare, alternativ version av sin schalgerhit "I'm moving on". Sarah lös upp och tänkte: "Nu har jag chansen att visa vad jag verkligen går för, vilken oerhörd talang jag besitter som kan freestajla skönsång direkt på befrågan" och sa: "Okej!". Och om man i textform skulle beskriva hur detta lät så skulle det se ut så här:
"I'm moving oooooowowowowooouuuuhuhuhuuuooooon yeaaaaahyeaaaahoooowowowowowoooouuuuoooooon" osv osv.

En enda lång whale alltså.
Dagen efter lyssnade jag på Dire Straits istället.

He-Man borgen -IGEN!

2009-06-14T09:01:00.000-07:00

För några nätter sen drömde jag åter igen om He-Man borgar.
Jag var på en stor loppis, jag tror det skulle föreställa Östhjälpen i Jonsered. Jag hade gått igenom allt och börjat tröttna. Som en sista suck bläddrade jag slentrianmässigt genom gamla kasetter och 7"or. Jag hittade faktiskt ett par gamla sällsynta Metallica kasetter och en Motorhead-sjua, dock utan omslag. Men när jag precis skulle gå ut, så ser jag en He-Man borg i perfekt skick längst bort i lokalen. Problemet var bara att exakt samtidigt fick även Ann Petrén syn på pjäsen! Hon befann sig närmare och hann fram först och utbrast att hon alltid velat ha en sån. Jag såg hur hon frågade personalen hur mycket den kostade och de sa att hon fick ta den gratis. Fan vad sur jag blev.
Men så såg jag ett annat rum i loppisen och där stod fanimej en till! Men den var i mycket sämre skick, och när jag frågade vad den kostade så sa dom att den kostade en hundring.
Jag var omåttligt sur på hur Ann Petrén särbehandlats och påtalade detta, men utan resultat.

Star wars på rymmen

2009-05-07T14:43:00.001-07:00

När jag somnade i bilen på väg hem från Göteborg i söndags så togs jag till slutscenen i "Star Wars episode 6: The return of the Jedi". Den där när space-hjältarna ska få sina medaljer. Ni vet väl? Det är en massa folk, det är parad och ceremoni och de utvalda står på en platå samlade så alla kan se dom. I min dröm delades medaljerna ut av drottningen av Thailand. Alla som varit delaktiga i att spränga dödsstjärnan och bringa fred till galaxen var där: Luke Skywalker, Han Solo, Chewbacca, R2D2, Princess Leia, C3P0 samt Annika.

Dikten om Jonny Padda

2009-04-27T13:32:00.000-07:00

Inatt sov jag bedrövligt. Jag brukar göra det på söndagar. Dock drömde jag såpass roligt att jag vaknade fnissande.
Jag och en gammal kompis satt på en altan och skulle skriva en rolig dikt som handlade om ett jävligt tattigt ställe som producerade slam och som även innefattade charkuteri och konditori. Såhär långt hann jag med dikten innan jag vaknade av mitt eget fniss.

Vid en avsats på Olof Svartenbrandts mark
Ligger Jonny Padda's Slam & Chark

Värt att nämna är att i drömmen figurerade även två figurer vid namn: Severin och Intendent Karlgren.

Busiga Profeter

2009-04-22T12:14:00.000-07:00

I går natt drömde jag att jag och ett gäng outlaw-ungdomar gjorde lite blandade bus i ett villaområde. I Borlänge såklart. Vi gick in i hus och gjorde väl egentligen inget jättedumt, men var som sagt busiga.
Dessa rackartyg gjorde naturligtvis att vi var tvungna att fly undan irriterade vuxna. Och denna jakt höll på länge, länge. I flera dagar. Vi gömde oss i trädgårdar, bakom buskar under altaner och liknande, allt förlagt i ljumma sommarkvällar i dessa villaområden. Det var spännande och väldigt mysigt.
Det hela höll på så länge och var så unikt att efter en tid hade det hunnit bildas en skara "fans" som tyckte det vi gjorde var fantastiskt, upproriskt och rebelliskt. Vi blev varse detta och fick även reda på att denna samling tyckte att vi var såpass profet-häftiga att de kände sig manade att söka reda på oss för att stödja oss i vår flykt (tänk Forest Gump när han springer).
När jag sprungit över en gräsmatta och hoppat över en taggbuske för att söka skydd bakom en häck så stod det plötsligt fyra-fem män och tittade ner på mig. Jag förstod av deras miner att dessa var några av våra anhängare.
-Oj, vilka är ni, frågade jag
Dom svarade: Vi är Fireside.

Holland-shorts och dålig billack.

2009-04-14T04:39:00.000-07:00

Inatt drömde jag en dålig sak, en bra sak och en sak som varken var bra eller dålig.

Vi börjar med den dåliga:

Vi skulle lämna in bilen för omlackering. Lackfirman som utåt sett såg jävligt oseriös ut lade trots det ner mycket tid på jobbet. Men när bilfan var klar såg det förjävligt ut. Flammig och knottrigt.

Och så den bra saken:

Jag och brorsan var i en sportbutik. Den låg i kupolen, fast kupolen såg ut som när den byggdes -91. Sportaffären låg inte alls där "Bana4" låg på nedervåningen utan på övervåningen, på samma ställe som leksaksaffären låg(!).
Där hittade jag ett par Holland-shorts från -90. Dom kostade 19:- och brorsan blev sur för att han inte såg dem innan mig.

OBS! bilden är ett montage. Såhär såg dom ju inte ens ut på riktigt...

Och så den grejen som var varken eller:

Jag var Emil i Lönneberga och pappa Anton var som vanligt lite småsur.
-Allt som vanligt då, tänker du, men icke!
Alfred hette inte Alfred, utan Jarlo-Alfred.

Life is like a box of chocolate

2009-04-10T09:57:00.000-07:00

Ni vet i stora episka hollywoodfilmer som handlar om en enskild person så går man alltid genom huvudkaraktärens liv, från födsel till död, och det är alltid en speakerröst som berättar vad som händer på vita duken. Till exempel som i en sekvens ur Forest Gump: "I remember the bus ride on the first day of school" och lille Forest kliver på bussen. Lite av en sådan känsla fick jag när jag sov middag häromdagen.

Jag ser allt ur mina egna ögons synvinkel. Jag är inte mer än 1 år gammal, sitter i en barnvagn. Framför mig ser jag en hästs röv och ett rep bundet från hästen och barnvagnens handtag. Ekipaget står i min hall, öppnar dörren och går ut samtidigt som speakerrösten kommer in: "Hans far var en hingst, och han gick ut med honom varje dag."

Liten reflektion

2009-04-07T02:44:00.000-07:00

Inatt drömde jag en rätt dryg dröm om att jag och en kompis var i en jättestor tom container i skogen bredvid där jag bodde som liten. Plötsligt dök två typ 12 åringar upp och började kasta sten mot oss och sa att dom skulle spöa oss. På nåt sätt lyckades jag snacka dem till rätta så det slutade med att vi stod och kramades. Lite Stockholmssyndrom över det hela, offret fattar tycke för sin bödel...

Hursomhelst, det jag tänkt på är att jag och min tjej ska snart flytta snart till en större lägenhet, och det tar upp väldigt väldigt mycket tanketid om dagarna och kvällarna. -Hur ska vi styra upp flytten smidigast? -Hur ska vi packa bäst? -Hur ska vi möblera det rummet? -Hur kommer det bli till slut? -Hyran? -Grannar? -Möbler? -Köp! -Sälj!
Ja, du fattar...

Men konstigt nog så har jag inte drömt en enda dröm om den nya lägenheten eller flytten. Istället drömmer jag att jag byter jobb. Natt efter natt.
Hjärnan har registrerat att en förändring är på väg, men så har det blivit en liten bugg där nånstans. Hjärnan tror att jag ska byta jobb!

Inatt drömde jag att jag började jobba på ett dagis där man var tvungen att ha svarta gummihandskar hela dagarna. Dessa var, opraktiskt nog, näst intill omöjliga att hitta i de labyrintartade lokalerna, så när jag väl hittade dem roffade jag åt mig en hel hög och tryckte ner i väskan för framtida bruk. Smart va?

Drömmen om Magnus

2009-04-01T09:07:00.000-07:00

Inatt drömde jag om dig Magnus. Du, din bror Rickard och hans tjej Anna skulle möta upp mig på jobbet för vi skulle hitta på något skojigt i krokarna. Jag var dock inte färdig med mina arbetsuppgifter när ni anlände så ni fick sätta er och vänta. Ni satt på rad och tittade på en liten TV som visade "Råttatouille". Rickard längst till höger, Anna i mitten och du satt till vänster, på min blåa IKEA-kasse som min rena tvätt låg i. Efter sisådär en kvart var jag klar och sa att "nu kan vi gå, jag måste bara sätta på mig ett par andra kalsonger" (Jag knegade iförd college-tröja och mina "jobbkallingar"). Jag sträckte mig efter ett par underkläder från tvättpåsen men de satt stenhårt förankrade under ditt säte! Jag fick inte loss dom! Och detta faktum får dig att brista ut i ett hysteriskt skratt, detta var det roligaste du varit med om! Jag sliter och drar som om det vore en dragkamp, Rickard och Anna tittar på animerad film och du, med tårar i det rodnade ansiktet, skriker ut ditt nöje. Här någonstans vaknar jag och jag börjar förstås också att skratta. Tack för igår, vad roligt det var!

En nörds nattliga eskapader.

2009-03-24T07:19:00.000-07:00

Inatt drömde jag en bra sak och en dålig sak. Vi börjar med den dåliga:

Jag och min tjej Madde hade varit och grävt lite bland hennes gamla barndomsgrejer i nån källare. Vi hittade en He-Man borg i kalasbra skick som jag verkligen var glad över. Jag tror jag fick den.
På väg hem skulle vi ta en slags spårvagnsfärja.
Av He-Man borgen fylld av kraft och mod beslöt jag mig för att planka. Men det blåste upp till storm och jag tappade borgen överbord. Bedrövad satte jag mig på min plats och då kom en kontrollant. Det var tydligen en gammal klasskompis till Madde, så jag tänkte att jag lär väl slippa undan böter. Men icke sa nicke.
21 000 kronor skulle skulle jag böta.

Och så den bra saken:

Jag drömde att jag vann ett Gremlins-badlakan på tradera för 1 krona.

Youtube by Night

2009-03-06T14:55:00.000-08:00

Inatt vaknade jag med ett skrik. Jag hade drömt en fruktansvärt läskig dröm. Jag hade inte publicerat den här om det inte vore för slutklämmen som var jävligt rolig. Så här var det:

Jag och Madde skulle kolla på ett klipp på youtube. Det skulle vara ett kul klipp på en bebis som sov, och sen vaknade hastigt. Mycket riktigt, klippet började med en bebis (6 månaders-åldern) som sov, och sen vaknade med ett ryck. Nu filmades bara barnets ansikte och han började med otäck bebisröst säga: I can say it I can say it I can say it... upprepade gånger samtidigt som hans mun växe sig större och större, i sidled och på höjden. Tänderna i underkäken viktes utåt. Sen började han säga: I can see it I can see it I can see it... med samma äckliga bebisröst, samtidigt som ögonhålorna växte. Inte själva ögonen, utan bara ögonhålorna runt ögonen.
Asläskigt.
Sen filmades hela bebiskroppen och fanskapet börjar upprepa: I can feel it I can feel it I can feel it... och då börjar magen öppnas till ett stort gapande hål. När detta hållit på ett tag säger en speakerröst:

ALLT BLOD, RÖTT OCH HELIGT, TILLHÖR SATAN.

Miami Handball in Burma

2009-02-16T12:14:00.000-08:00

Nattens dröm hade en episk start. Jag gick längs en gata med Ami från Miami Inc, och han berättade med amerikansk inlevelse (på svenska) om nåt jävligt fett som skulle äga rum, och som jag var delaktig i.
Stämningen var som i en Jönssonliganfilm när Sickan läser upp ingressen i sin plan. Typ:

Varje natt klockan 23:45 - exakt - räknas pengarna, och låses därefter in i ett Franz Jeger skåp...

Fast i detta fallet lät upptakten till planen såhär (i klassisk Jönssonliganstämning):

När Burma omstrukturerades köpte Indierna upp ett gammalt hotell. Det är platsen för våra övningar...

Väl på plats i "hotellet" slogs jag av förvåning när komplexet visade sig vara min gamla lågstadie-gympasal i Borlänge. Där var vi alltså samlade, jag och en tjejgrupp i ledning av Ami som hade sportbyxor. Ett par av tjejerna föreföll vara lätt utvecklingsstörda.
Vi förstod snart vad vi samlats för; vi skulle hårdträna handboll.
Jag kände mig ovanligt pigg och snabb och kände att jag skulle göra ett bra jobb på planen, och eftersom jag aldrig har spelat handboll lyssnade jag noga på Ami's instruktioner. Jag minns hur jag flera gånger såg till att jag satt närmast honom där på gympagolvet. Efter lite taktiksnack med påtaglig domedagsunderton, vad det dags att börja köra. Först skulle bara handbollsmålen hissas ner, så först måste ju madrasserna plockas bort, och bakom dom hängde satsbrädorna i vilka basketkorgarnas kedjor fastnat, så det måste fixar först, plintar stod i vägen, repen strulade och en dryg tjej gjorde allt fel med krokarna som höll madrasserna på plats... Så drömmen hann urarta helt innan vi kom igång med nån träning...

I want moore!

2009-02-06T02:26:00.001-08:00

Nu har jag haft min egen kändisdröm, som Magnus Jäverlings "Sylvester på Sverigesemester". Tyvärr kan jag inte återge min dröm så detaljrikt som hans men jag minns ett moment som jag måste berätta om:

Min dröm handlade om Roger Moore. James Bond. Jag hade tydligen gjort honom en enorm tjänst för han knackade på min dörr en dag och sa: -Hello, I wanted to thank you for what you did and I want you to have this. Hans stämma av pondus och tacksamhet gav mig en rysning. Sedan räckte han fram ett paket med svart lackerat omslagspapper och guldsnöre. Mycket stiligt. Jag började öppna och pendlade med blicken mellan paketet och Roger Moores ansikte som var exalterat över vad min reaktion skulle bli på presenten som han så omsorgsfullt hade arrangerat. Jag fick upp snöret, jag fick bort tejpen, jag började linda ut innehållet. Jag fick ett paket blixtlås.

Ishockey - för diskussion och panel

2009-01-26T06:30:00.000-08:00

Klockan 04:42 i natt plingade min telefon till 4 gånger. 4 sms.
Jag vaknade till litegrann, funderade om jag skulle gå upp och kolla, men somnade snabbt om, och drömde litegrann om att jag satt i soffan och läste. Jag förvånades lite över att jag hade klätt på mig långkalsonger och raggsockor bara för att kolla några sms.
-Jaja, det var ju inte så kul. Roligare var det i morse när jag vaknade på riktigt och läste sms:en på riktigt. Dom var från min kompis Johan Heltne, såhär skrev han:

Magnus Spjuth, vad länge sen! Klockan är 04:42 och jag känner att jag måste berätta om en dröm som jag nyss hade: Du och jag och Salle sitter i en soffa och pratar om att bygga tamburer. Jag poängterar att det är viktigt med värmeslingor varpå Salle lite buttert säger "ja, nuförtiden ska det ju vara värmeslingor i allt" och frågar "finns det överhuvudtaget någonstans i vårt samhälle där det inte finns värmeslingor där det borde finnas värmeslingor". Vi sitter tysta ett tag innan du säger "ja, i bildäck". Jag upplever där och då att det är den bästa affärsidé jag hört live och säger det till dig som blir uppriktigt glad. Vi sitter tysta igen, sippar på nån rykande dryck alla tre har framför sig. Mina ögon glider över rummet, som jag först då förstår är ditt. I en ganska bred golvbokhylla med tre plan står det på det översta "god litteratur", på mellanplanet "ishockey - för diskussion och panel" och på det understa "övrig diskussion och panel". Sen vaknade jag.

En ofantligt rolig dröm, Johan!
Och som ni andra förstår så är det fritt fram att sms:a roliga drömmar, så kanske dom publiceras.

Honorar: 400:-

Då Spang Dom

2008-12-18T08:22:00.000-08:00

Häromnatten vaknade jag av att jag låg och fnissade. Jag hade drömt en så rolig dröm att jag var tvungen att gå upp och skriva ner lite stödord så jag inte skulle glömma bort det skojiga. Som vanligt när man med vakna ögon ser vad som står på lappen är det mest konstigt, fast det här var ändå kul.
Jag drömde att jag och min kompis Finn hade en filmkamera och skulle spela in en sketch. Vi var hemma i mitt gamla barndomsrum där vi ställde i ordning en fåtölj, ett litet bord med ett levande ljus på och fixade vit bakgrund. Det skulle se ut som i en TV-studio. Finn skulle spela en poet som skulle läsa upp en dikt. Programmet skulle förefalla väldigt seriöst och kulturellt. Innan dikten lästes upp skulle det även påannonseras att en mer eller mindre namnkunnig flöjtist skulle ackompanjera det hela.
Okej, det där var upplägget, nu till det som skulle vara roligt:
Finn skulle läsa en dikt om några barn som hamnade i olika situationer där de till slut blev tvugna att springa därifrån. Varje vers skulle sluta med frasen "Då sprang dom".
Men av humoranledningar skulle han istället säga: "Då SPANG dom".
Det skulle ligga lite synthmattor i bakgrunden innan flöjtisten kommit igång, och efter några diktverser (så att "spang-skämtet" skulle hinna sjunka in) skulle han börja spela illa på en racklig blockflöjt och det skulle vara på tok för högt mixat, så att flöjten tog över dikten och man knappt hörde vad Finn läste. Bara då och då skulle man höra "Då spang dom".

Det här är ju faktiskt en helt fantastisk dröm.

Retrospektakel #1

2008-12-02T07:45:00.000-08:00

Tanken med "Retrospektakel" är att retrospektivt titta tillbaka på klassiska drömmar i mitt liv. Drömmar som etsat sig fast.
Varsågoda; här är första delen.

Jag drömmer cirka 1 gång i månaden om nån av skolorna jag har gått på. Skräddarbacksskolan, Jakobsgårdsskolan, Hagaskolan och Wiks Folkhögskola. Det är för det mesta ganska kul. Den här gången drömde jag dock att jag gick i en skola som jag i verkligheten aldrig gått i. Det var nog gymnasieålder på kidsen där. Den låg i Jokkmokk, för några kompisar från Jokkmokk var med i drömmen.
Jag var i denna dröm något av skolans kung som orädd slängde sig i trappräcken, hoppade högt, långt och snabbt. Ovanför hockeyrinken hade skolans ledning spänt upp en stor hängmatta i vilken jag och ett par till gungade vådligt ovanför den pågående hockeymatchen. En mattant sa dock till oss att hängmattan kunde ge vika för vårdslös lek av det slag vi visade upp. Sen snodde vi ett svinstort ankare vid bussrondellen vid Tuppes väg i Borlänge. Det roligaste var när jag hoppade in i en sån här rund automatisk snurrdörr, som denna skola var utrustad med. Jag landade vågrät med fötterna på en av glasskivorna och tog spjärn, snurrade runt och väl utomhus hoppade jag av med väldig kraft och tog i luften tag i ett räcke som jag svingade mig litegrann i för att ytterligt späda på den redan så akrobatiska manövern.
Lustigt att en elev vars mest framhävda färdighet inskränker sig till ren akrobatik utses till skolans kung. Skulle aldrig funka i verkligheten.

Det är degen vi är ute efter!

2008-12-02T07:36:00.000-08:00

För ett par dagar sen drömde jag att jag rånade en mack, fast det var inte meningen.

Jag och några halvvänner, som inte finns på riktigt, gick in på en mack i främmande stad. Jag hade ingen aning om mina såkallade vänners uppsåt. Men plötsligt drog de vapen och hotade butiksbiträdet och skrek nåt i stil med: Det är degen vi är ute efter, inget annat!!!
På nåt vis drogs jag med i det hela. Antagligen en lojalitetsfråga. Hur nu rånet gick till minns jag inte riktigt, men det slutade alla fall med att nån av rånarna tvingade butiksbiträdet att knäppa kort på oss där vi stod med våra rånarluvor. Som en sorts trofé, gissar jag, men sen glömde vi att ta med oss kameran när vi flydde. Så nästa dag var vi på löpsedlarna till både aftonbladet och expressen. Alla väl maskerade av sina rånarluvor, utom jag såklart. Min hade åkt upp så den satt bara lite på huvudet. Hela ansiktet syntes.
Total fängelseångest ända till jag vaknade.
Pissdröm.

Sylvester på Sverigesemester.

2008-11-25T02:57:00.000-08:00

Jag var i Polen förra veckan.
Nu ska jag berätta om vad polsk vodka och en rätt hård bäddsoffan kan åstadkomma nattetid.
Jag traskade runt lite sporadiskt i Härlandaområdet i Göteborg när en ovanligt snygg veteranbil brummade fram längs gatan. En blanksvart Camaro, gissningsvis från 70 - 71, med röda racing-stripes längs tak och huv. Bilen stannade och Sylvester Stallone öppnade dörren och bjöd mig att sitta ner bredvid honom. En sån här kändis-känsla infann sig genast, sån som fanns när man var liten och fantiserade om att få träffa t ex. Kriss Kross.
Sylvester var jättesnäll och jag minns hur han intresserade sig för mig och mitt jobb och var på alla sätt sympatisk. Jag fick tillochmed, när vi kom till slottsskogen provköra bilen. Jag frågade om jag fick "pröva vad bilen går för"... Fan va töntigt... Och det fick jag, så jag satte igång att bränna gummi i slottsskogen. I en nerförsbacke brände jag i full speed och kryssade mellan sommarflanörer. Jag var en utmärkt chaufför.
Triumfens minut tog slut när jag på gatan i parken träffade på en gammal paralellklasskompis, som jag inte ens tyckte om, och var tvungen att stanna och prata med honom. Han frågade massa värdelösa frågor och jag försökte bara komma därifrån, tillbaka till Sly som började bli lite otålig. Efter ett alldeles för långt samtal om ingenting med den medelmåttiga skolkamraten kunde vi alla fall köra därifrån. Vi skulle till nån fest nånstans. På festen fanns alla mina kollegor (skolfröknar och fritidspedagoger) och var lite smålulliga. De hälsade på min kavaljer, och han i sin tur, på dem. Han var verkligen trevlig och han gillade mig, det märktes.
Men efter en stunds festande började Sylvester bli sugen att dra. Jag ville givetvis hänga på honom, jag sket väl i att fröknarna skulle dela ut nån jävla present. Men de trilskades med att jag skulle stanna och hjälpa dem med micen och det ena och det andra. Stallone började bli mer otålig, och påminde mig gång på gång om att vi måste dra snart.
Nu var barnen också på plats i festlokalen, som om det inte vore nog med de krävande kärringarna från jobbet.
-Det blev lite bråk mellan kidsen, som jag var tvungen att lösa.
-Jag var tvungen att samla ihop dem och visa dem vägen till festlokalen.
-En ungjävel pissade ner sig, så jag var tvungen att fixa nya kallingar och byxor till honom.
-När jag efter jävligt lång tig hittade ett par jeans, så dög dom inte.
-Kissungen trillade ner i ett litet hål i pannrummet, även där sattes jag som ansvarig.
Som ni kan gissa hade Sly i detta läget gått och blivit jävligt otålig och tjatade om att han var tvungen att dra, och skulle jag med måste jag komma nu.
Jag var skitstressad och alltmer skit hände som jag måste ta hand om. Till slut gick Stallone ner till parkeringen och väntade i bilen. Jag skulle komma precis alldeles snart, lovade jag, men uppgifter staplades på hög och jag höll på att spricka av frustration.
Till sist sprang jag ner till parkeringen, där Sly stod med motorn på, och gömde sig (så att inga papparazzis skulle få syn på honom) för att meddela honom att jag bara skulle fixa en sak till, sen skulle jag komma. Men det var för mycket för Sylvester Stallone, han hade hållit ut tillräckligt länge, gett mig massa chanser, så han gjorde burn-out och skrek:

-Ja, det här har ju gett mig JÄVLIGT mycket hörrudu!!!

Sen drog han iväg i natten...

En komikers uppvaknande

2008-11-12T05:15:00.000-08:00

Jag har alltid drömt om att få prova på ståuppkomik. Ända tills jag drömde att jag gjorde det.

Mitt första gig skulle äga rum på en finlandsbåt. Jag satt i en träig loge med Daniel, som också skulle debutera. Vi var båda nervösa som fan men jag var nog mest nervös. Jag hade nämligen bara kommit på ett skämt. Dessutom var det tveksamt om det skämtet skulle riva ner några större skrattsalvor. Så här gick det:

"Clowner, ni vet, clowner. Alltså dom är så

jävla dryga. För clowner, dom får ju

skämta med vem dom vill, men när man

skämtar med dom, då blir dom skitsura!"

Så hur gick giget då? Jo, jag hade tur. Båten kantrade 50 meter från bryggan, jag och Daniel hoppade i från skrovet och simmade iland och jag höll på att dö på kuppen. Men det var det värt. Hellre det än att stå på scen med det materialet. Sen dess har jag inte haft några större drömmar om att bli ståuppkomiker. Jag har heller inte drömt att jag var det.

Minneslucka

2008-11-03T12:53:00.000-08:00

Häromnatten drömde jag en obehaglig knarkdröm.
Jag blev bjuden, av en kompis, på cannabisblad som man skulle tugga på och sen ha under läppen. Han berättade att en annan kompis hade provat dagen innan och sagt att "det här var det bästa jag har gjort". Då den här polaren inte är känd för att knarka, så tänkte jag att det är säkert inte så farligt.
Sagt och gjort, nu stod jag och tuggade på weed-bladen och konstaterade som en parentes att mitt tandkött borde vara marginellt mer mottagligt för narkotikan än andras med anledning att jag snusar, och att blodkärlen därför ligger ytligare. Om detta stämmer vet jag lika lite om som jag bryr mig.
Nu hade jag tagit knarket, och nu gick jag på en husvagnsutställning med min mamma. Jag började känna hur ruset kickade in. Sen kändes det liksom som att det hade gått en massa tid och jag vaknade upp i ett suddigt rum och visste inte var jag var. Jag var jävligt groggy och mådde dåligt med rejäl dagenefterågren. Allt jag kunde fästa blicken vid var en vit cd-hylla. Jag försökte vända på mig och se mig om, men hylljäveln var kvar på samma ställe. Flera gånger försökte jag snurra och titta mig omkring, med samma usla resultat. Men, så kom jag på att, fan, jag kanske ligger ner. Och så började jag försöka resa mig, men fötterna låg så högt och då fattade jag att jag låg på rygg på ett golv med fötterna uppe på en fåtölj. En bakåtkullerbytta funkade och snart var jag uppe på fötter och började få blicken tillbaka.
Jag var hemma hos David. Han satt och spelade tv-spel och tittade vuxet på mig. Jag började höra mig för om gårdagskvällen och David fyllde i lite luckor. Han berättade att han fått lov att åka ner till Jaxtorget (ett gudaglömt litet torg i min hemstad Borlänge) för att plocka upp mig där jag skulle ha irrat omkring. Jag kände efter i håret och märkte att nån hade gjort dreads på mig. Dåligt gjorda, och det verkade vara lite skit i dem. Helt värdelösa var dem, och omöjliga att få ur förstod jag. Det var tydligen lite smågangsters som jag låtit frisera mig runt Jax.

Enorm Ångest.
Men sen kändes det lite bättre för då var jag hemma i kollektivet Vildblomman i Malmö, där några av mina kompisar bor, och deras grannar i huset mittemot hade monterat upp en storbildsduk vid fönstret och spelade en sorts teater för grannarna. Dom var faktiskt rätt roliga. Dom får 3 solar av 5.

Jakobs Kapell intill Jaxtorget. Här någonstans lär mina pundareskapader ägt rum

Dalacamp har julfest

2008-10-28T01:51:00.000-07:00

Igårnatt var jag på personalresa och sov på ett pensionat. Det var rätt kallt på rummet, det ösregnade utanför och jag hade dragit i mig en helt okej mängd vin.
Detta tycktes vara en perfekt mix för att börja planera julfirandet. För enligt min dröm ska jag på Dalacamps julfest.
Jag gick på en gata i Wasastan i Göteborg när jag märkte att det låg nåt i luften. En massa gamla Borlängebråkstakar, för farliga för att namnge här, hade klätt ut sig till poliser och dirigerade om trafiken. De hade till och med lackat om en skåpbil till en polispiké, dock halvdant. En sorts förändrings, uppbråttsstämmning låg över situationen, men jag var mest nyfiken och lät mig dirigeras dit en av gangstrarna styrde folkflödet. Det var mot ett bibliotek, jävligt stort med en spiraltrappa i mitten som liksom utgjorde centrum för interiören. Det var invigning av ett rätt festligt "löpande band" som transporterade grejer upp vid sidan av trappans ledstång. Man kunde alltså lägga leksaker och sånt där och låta det åka upp. Många var vi som samlats för denna invigning, och än fler vällde in i takt med den halvkriminella aktiviteten på gatan utanför. Jag undrade vad de hade i kikaren, kanske ett bingorån?
När jag följt lite gamla roliga leksakers väg upp längs det löpande bandet ett slag, så blev läget plötsligt lite allvarligare. En massa unga män, de flesta gamla Borlängebekanta och lösplockade Dalaligister, började på gemensamt kommando kasta ut en jävla massa tomma vykort i lokalen med iskalla miner. Detta var planerat, tänkte jag medan jag såg hundratusentals kort singla ner från den enorma spiraltrappan. Domedagskänslan i biblioteket gick att ta på.
Plötsligt släcktes ljuset ner och det blev helt kolsvart, men det var nu vi alla hundratals besökare, eller gisslan -vafan visste vi, såg att alla korten var självlysande och bildade tillsammans, där de låg utspridda och dalande i luften en fantastiskt fin syn.
-Åhh, hördes folk säga triumferande, och folks oro byttes snart om till beundran över denna vackra uppenbarelse.
Men plötsligt på den stora kupolväggen rakt fram började man kunna skönja självlysande bokstäver. Ett dolt budskap. Ett meddelande, tänkte jag och kände mig försigkommen och uträknande.
Samtidigt som man började kunna läsa vad som stod på den enorma väggen började en mörk baston låta från högtalarsystemet, stämmningen blev orolig igen. Nu kunde man se vad som stod där i säkert två meter höga bokstäver (alltså helt jävla HUGE).

DALACAMP JULFEST 19/12

Stämningen lite bättre, men fortfarande orolig. Nu har bokstäverna bytts ut mot ett stort fotografi, som måste vara projicerat med en jävla projektor. Fotot på väggen är säkert tjugo meter högt och tio meter brett och föreställer Linus Arnberg med ett gevär riktat mog kameran.
Folk vet inte om de ska skratta eller gråta. Fortfarande låg baston som ökat i volym.
Sen smäller det till. Ett gevärskott högt som fan samtidigt som det blir helt kolsvart i lokalen. Alla skriker, men sen tänds lamporna och en vänlig Julfestkommitté tillkännager sig med Pelle Hansson i spetsen som gladlynt presenterar Dalacamps julprogram.

Who You're gonna call

2008-10-23T08:41:00.001-07:00

Inatt drömde jag att jag hade en nästan komplett samling av Ghostbustersleksaker.
Jag hade högkvarteret, Ecto-1, alla gubbar, Slimer och lite till.
Det sega var att allt var i rätt risigt skick.
Gode Gud, åh vad jag önskar att jag hade komplett Ghostbusters och He-man.

2008-10-19T05:03:00.000-07:00

God morgon.
Jag heter Magnus och bor i Göteborg. På bordet står en skål med nachos och några tomburkar. Klockan är 14:05 och jag har just stigit upp, det är söndag. Jag gissar att det är på morgonkvisten de flesta inlägg på denna blogg kommer att skrivas, när minnet av natten är som färskast.
Minnet av igår är, för att vara söndag, också färskt. Jag och min tjej Madde och några kompisar var på Kellys och drack öl och glammade. Det var länge sen vi var på Kellys kunde samtliga i sällskapet konstatera, men det är trevligt att gå dit ibland, det är sån fyllestämmning där inne, som en fritidsgård fast med pilsner.
Nu ska jag alla fall skriva ner vad jag drömde inatt. Det är om drömmar Ett Drömblogg kommer att handla. Mina och Mingus.

Jag var ute längs en svensk landsväg, jag kan ha hoppat av en buss, och hamnat vid ett litet komplex som innefattade en kiosk kombinerat med trafikinformation. Det var höstväder och utanför multikomplexet stod två alkisar och tjatade om lift med alla passerande. Dom sa att avståndet till nästa by, eller stad var av rekordlängd, men dom fick inen lift. Jag gick in i byggnaden tillsammans med en av alkisarna, det var samma stämmning som stationshuset i Borlänge när det är tomt. Gamla beige-aprikosa kakelgolv med pisslukt som aldrig går att få bort.
Min alkiskompis ställde sig vid kioskluckan och gjorde sig beredd att beställa, cig och choklad skulle svinet ha.
Men det tog jävligt lång tid innan kassörskan kom och sköt undan luckan minns jag, men till sist var hon där; en ganska kort, ganska knubbig, rödhårig, permanentad kärring född tidigt 50-tal. Typisk tidlös busschaufför-look. Och detta, särpräglat trökiga, skrälle stod nu och tog emot beställningen från den stinkande alkoholisten.
Jag minns att jag också kom på att jag skulle ha cig, så jag grävde i fickan efter pengar och blinkade åt luffarn och sa nåt i stil med: "Hörru, släng på ett paket L&M på det..." Som om att han skulle antingen bjuda mig på cig, fattiga sate, eller automatiskt fatta min omotiverade idé (att han skulle lägga ut för mitt cigpaket, för att sedan få pengarna. Totalt poänglöst eftersom det inte var någon kö, det var bara vi två där).
Hur som helst tycktes han fatta vinken och nickade förstående, han verkade också tycka att vi båda skötte inköpen ganska fräckt. Men plötsligt var han puts väck, gubbjäveln, och kärringen också, och inga cig hade jag fått. Jag steg fram till luckan och kärringen kom ut från trafikinformationsdisken, alternativt personalrummet.
"Jag ska ha ett paket L&M"
"Dom är tyvärr slut"
"Då tar jag Level då"
"Jag ett ögonblick då, så ska jag plocka ihop ett sånt paket"
Hon böjde sig ner till några kartonger med Level paket, och reste sig och började plocka bland massa olika cigmärken hit och dit, öppnade paketen och började byta plats på cigaretterna.
"Men vafan, jag ska bara ha ett paket Level"
"Går det bra om jag lägger i Prince 100´s ? Dom är ju lite för långa, men jag kan försöka böja dem"
"Nej, jag ska ju ha Level !"
"Ett ögonblick då, så kommer jag ut med det"
"Nej, alltså, det ska inte ta tid. Du ska ge mig ett paket som det står Level på, du ska inte hålla på och byta plats på cigaretterna. Ge mig nu ett paket Level som du inte har öppnat"
"Ett ögonblick då, det tar ett tag"

Så här höll vi på ett tag tills jag började skrika åt henne: GE MIG MINA CIG!!! JAG VILL RÖKA CIG!!! JAG VILL RÖKA CIG!!!

Sedan minns jag inte riktitg vad som hände, men lite senare i drömmen var jag på jobbet (ja, i den här drömmen jobbade jag i en husvagn. Seriöst...) och skulle berätta för mina arbetskamrater om händelsen vid kiosken. Men då tänkte jag att historien kanske låter lite snyggare om jag byter ut cigaretterna mot snus, så jag drog hela historien igen men jag valde att berätta om en stock snus istället för ett paket cig. Så närmade jag mig slutklämmen i storyn och insåg att det faktiskt inte blir riktigt lika kul med: JAG VILL SNUSA SNUS!!! JAG VILL SNUSA SNUS!!!
Men så skrek jag. Och arbetskompisarna skrattade hjärtligt åt min, lite roliga, landsvägsanekdot.